Kaoskluster och xor

I det här inlägget kommer jag att komma fram till följande:

• Hur Göteborgs kaoskluster kan organiseras för att bli bättre
• Varför det innebär att jag bör avgå som valkretsledare för Göteborg
• Vad vi kan göra för att förbättra hela piratpartiet :)
  

Det är bra om jag berättar lite om min bakgrund och hur jag har påverkat organisationen i Göteborg. En lång bakgrundsberättelse blir det, delvis för att det är kul att skriva om mina egna tankar och min tidiga ideologi. Jag orkar inte länka, men wikipedia och google är bra, har jag hört.

En gång i tiden..
Det började när jag var ett litet barn. Jag hade snöat in på datorerna som fanns i min omgivning, kodade qbasic och sedan gick direkt över till att koda saker i x86-assembler. Jag har aldrig varit speciellt bra på att tillverka grafik, i stället snöade jag in på operativsystem och DOS-virus, more or less. Det var kul att lära sig precis allt om hur mina datorer fungerade. Trots att Intels manualer för deras processorer var mentalsjukt tråkiga att läsa så pluggade jag in i alltihop, för att jag ville veta. Jag läste aleph nulls smashing the stack for fun and profit och fick upp ögonen för datorsäkerhet, och sedemera också (krypterade) datornätverk. Ungefär här tog jag en pause för att förstöra mitt liv med att vara social i kanske två-tre år. Sedan fortsatte det: Jag återupptog mitt intresse och började hänga på IIP, som efter något år förvandlades till I2P. Jag läste in mig i hur protokollen fungerade och hur asymmetriska krypton (RSA, ElGammal) kunde användas för att bygga dessa kryptonätverk. Liksom i förbifarten läste jag programmerarnas ideologiska texter och så lades grunden för min ideologi. (observera att grunden för min ideologi inte är densamma som min ideologi. Dessutom är långt från alla programmerare kryptoanarkister.)

Ideologisk grund: Kryptoanarki ftw!
Kryptoanarki¹, som inte är anarki i vanlig bemärkelse, handlar om att människor ska ha rätt att kommunicera med varandra helt utan insyn (förutsatt att man inte vill ha insyn), utan att behöva identifiera sig för någon samt att alla ska ha rätt att göra vad som helst med all information vi tar till oss. Ingen människa har möjligheten att bestämma över hur andra människor hanterar information [i dessa nätverk], och det är i den bemärkelsen det är anarki: Ingen bestämmer över informationsflöden.

Det här var fortfarande många år innan piratpartiet grundades. Om man bortser från massor med detaljer så hittar man partiets grundläggande åsikter i kryptoanarkin. Exempelvis ska vi ha rätt att kommunicera med varandra utan insyn (om man inte är misstänkt för brott, tillägger piratpartiet). Idén om att det inte går att åtala människor för att de fildelar utan att övervaka allas internet hela tiden, delas av båda. Medan kryptoanarkin tvingar igenom sina villkor med matematikens lagar arbetar piratpartiet med att försöka skriva om samhällets lagar för att bli mer humana. Det finns såklart fler exempel på likheter, men texten blir för lång om jag fortsätter. Olikheterna ligger främst i hur förändringarna ska genomföras, och på vilken nivå: Matematik eller lagtext?

Verktygen som behövs för att upprätta "tillståndet av kryptoanarki" krävde en hel del kunskap från användarna för att alls fungera. Ännu idag kräver verktygen en hel del kunskap för att användaren inte av misstag ska sabbotera för sig själv i ren inkompetens. Exempelvis är TOR inte alls säkert om det används på fel sätt. På så sätt är kryptoanarkin gravt elitistisk; den ger enbart de som har tillräkligt med kunskap makten att ignorera censur, övervakning, lagar för intrång i yttrandefrihet och, som en bieffekt, den allt mer aggressiva upphovsrätten.

Ett grundläggande axiom för kryptoanarki är tyvärr att man antar att det inte kan bli hur jävligt som helst. För att kryptoanarki ska fungera krävs det att staten inte är totalt övernitisk med att kontrollera medborgarna. Kryptoanarkister (och därför också jag) argumenterar att det inte går att kontrollera informationsflöden så länge människor ges en grundläggande rättighet att ha hemligheter för staten när vi inte är misstänkta för brott. Det går alltid att tillverka protokoll som garanterar absolut yttrandefrihet och avsaknad av övervakning om man har denna grundläggande rättighet.

Ganska tidigt insåg jag att det kanske inte är ett fungerande antagande: USA var förr i tiden helt knäppa med kryptering. Enligt deras exportlagar på 90-talet var det olagligt att dela med sig av kryptoalgoritmer för att de var klassade under kategorin vapen (eller faktiskt ammunition). Tidigare arbetade de också för att tvinga alla att använda myndigheternas key escrow-tjänster. I England är det idag olagligt att inte uppge sin kryptonyckel när polisen frågar. Alltså, att man inte får lov att ha digitaliserade hemligheter för ordningsmakten. Enligt RIPA-lagen i England måste man uppge sina lösenord och kryptonycklar till polisen även när man inte är misstänkt för brott.

(Den största fördelen med att arbeta politiskt för piratpartiet snarare än att koda för kryptoanarkin är att man inte kan anta att samhället inte blir hur tokigt som helst. Det går inte alls att anta att Sverige inte också kommer att anta en lag som liknar RIPA. Det blev senare min främsta anledning att ägna mig åt gammal hederlig politik/aktivism. Det var lite förvånande att inse att politiker generellt är för inkompetenta för att förstå det, men å andra sidan har de nog ofta en helt annan bakgrund än mig.)

Tidig aktivism i Piratpartiet
Hur som helst fortsatte jag i min personliga, opolitiska, bubbla. Tills FRA-lagen kom. Det är vad jag vet första gången som övervakningshysterin tog sitt steg in i Sverige på allvar. Vid den första demonstrationen i Göteborg, 2006, skrev jag ut och satte jag upp affischer. Vid den andra demonstrationen satt jag tillsammans med fyra-fem andra i en lägenhet som hade byggts om till något som liknade en sambandscentral för FRA-aktivism. Vid den tredje (eller fjärde?) demonstrationen 2007 hade vi ingen kontaktperson som media kunde ringa för piratpartiet, så jag ringde Rick Falkvinge och sa att jag kunde vara det.

På den tiden var vi snarare en grupp aktivister som arbetade mot FRA-lagen. Piratpartiet var mer som en label vi satte på våra affischer för att nå ut till människor mer effektivt. Anledningen att jag tog på mig rollen som valkretsledare för piratpartiet i Göteborg var inte för att jag brann för partipolitik. Anledningen till att jag blev valkretsledare var uteslutande för att effektivisera vårt arbete mot ett begynnande övervakningssamhälle som inte respekterade våra grundläggande mänskliga rättigheter. (Observera att jag inte talar för någon annan än mig själv nu.)

Efter några månader började jag se de andra aktivisterna allt mer och mer sällan. Den mest aktiva av dem fick plötsligt mycket mindre fritid att lägga på aktivism och plötsligt körde jag mer eller mindre helt själv. Självklart fanns det nästan alltid pirater lite här och var som bidrog med att sätta upp affischer och så, men faktiskt inte alltid.

Kaosklustret Göteborg
I januari 2009 byggde jag och en person från vänsterpartiet en demonstration och jag undrade litegranna över vart de tusentals piratpartister som fanns var någonstanns. Det var på den nivån att jag undrade vad det egentligen var jag höll på med. På festen hemma hos ChrisK på kvällen efter demonstrationen var det helt fullt av pirater. Det var från och med den tidpunkten som i stort sett hela Göteborgs nuvarande piratorganisation har sina rötter.

Det finns tusentals med pirater som vill hjälpa till och bygga. Det krävs bara en helt annan form av organisation, som inte utgår från en ensam h3rdc0re-aktivist (en "valkretsledare") som allt ska revolvera runt, och som ska göra alla beslut. Som valkretsledare är jag anförtrodd i stort sett allt som har med hela Göteborg att göra, tar alla beslut för piratpartiet och axlar allt ansvar i slutändan. Det är helt okej för mig, jag bryr mig inte om jag får arbeta jättehårt, bara Piratpartiet lyckas genomföra sin politik.

Slutsats: Kaoskluster funkar inte (ffs!)
Problemet med det här blev dock väldigt tydligt för mig i går när vi framförde vår presentation av Young Pirates and Hacktivism på FSCONS. Vi var inte alls tillräkligt förberedda och gjorde förmodligen ett uruselt intryck på åhörarna. Varför?

Först och främst: Begrunda min bakgrund, min motivering, mitt sätt att arbeta och hur många personer jag är (1 st). Och att hela Göteborg vilar på mig som valkretsledare. Det är vad jag kallar ett strukturellt fel.

Svaret på frågan "varför?" blir: För att organisationen i Göteborg fortfarande till stor del är byggt runt ett one point failure-system: valkretsledaren XOR (eller Kalle Vedin som jag också heter). Jag är stundvis helt överarbetad och har inte tid att göra både studier, aktivism och organisation. Mitt modus operandi är kaoskluster och frivillig, initiativtagande, kreativ aktivism, vilket bevisligen inte funkar. Min slutsats är att det som behövs är att vi i Göteborg splittrar den formen av aktivism från organisationen. Vi kan inte fortsätta med kaoskluster, och jag har inte kapacitet (i form av tid, bl.a.) att bygga både organisation och aktivism.

För att vi ska kunna optimera vår organisation behövs det att jag avgår som valkretsledare och att vi tillsätter en annan. Idag är piratpartiet i Göteborg väl utrustat med ett antal personer som förmodligen hade passat bättre än mig själv som valkretsledare, som hade gjort ett bättre jobb än mig på att organisera alla. En person som bygger organisation snarare än aktivism; En person som hade sett till att vår föreläsning på FSCONS blev lyckad. Vad är problemet då? Sedan i somras har jag vid ett par tillfällen sagt ungefär det som står ovan i nerklippt version, men det har inte blivit mycket av det.

Därför sätter jag ett ultimatum: Om jag inte är ersatt innan den 7e december i år kommer jag att tvinga piratpartiet att ersätta mig, genom att avgå. Det betyder absolut inte att jag kommer att sluta att lägga ner enorma mängder tid och energi på att bygga demonstrationer, föreläsningar, seminarium och framtida (lyckade) representationer på FSCONS. Jag vet helt enkelt bara att vi med en bättre organisation kommer att vara kapabla till större stordåd. Att inte ersätta mig är gravt suboptimalt, vi kan använda våra resurser bättre. (Jag har blivit lovad att jag ska bli ersatt i november, för att det är då som vi kan köra schulze-omröstning på forumet. En vecka in i december är den sista dagen jag tänker vänta.)

Om vi ska kunna förändra världen till det bättre krävs det att vi gör de här förändringarna. (För övrigt tycker jag att vi borde ersätta modellen med one-point-failure-valkretsledare/kommunledare med någon form av klassisk organisation på lokal nivå. Gärna så att medlemmarna själva direkt väljer vilka som ska sitta i styrelsen också. Det hade varit ännu bättre.)

På måndag fortsätter jag, tillsammans med OlofB (PP) och Annika Beijbom (FP) att bygga på nya seminarier runt stockholmsprogrammet. Om du är intresserad kan du såklart hjälpa till, det är bara att kontakta någon av oss.

Over and out.

~~~ fotnot ~~~
1: Jag tar starkt avstånd från allt vad anarkokapitalism och assassination markets heter, vilket tyvärr inte alla kryptonarkister har gjort. Kanske är kryptopunk ett bättre ord för mig, men jag gillar att formulera mig så här.

Serious business for the lulz :)!

Jag är jätteglad och måste helt enkelt skriva det till alla :)

Det är nu det börjar, vi kommer att förändra världen. Vi påverkar redan världen till det bättre. Vi har redan pirater i EU-parlamentet och jag är säker på att vi kommer att komma in i riksdagen, med tanke på hur hårt vi arbetar.

En kompis som bygger på FSCONS berättade att i stort sett alla de internationella gästerna spontant pratar om hur väldigt intressant Sverige är, att de vill leva här, för att vi är så långt fram i IT-politik. Och för att det som händer här är så stort.

Det är fett stort. Det går inte att inte vara glad :)! Tyvärr har jag inte mer tid att bygga en väl formulerad text, för strax ska vi köra vår grej här.. Peace out!

---- uppdatering ----

Okej. Det kanske inte gick så bra, precis. Faktiskt var det en dålig föreläsning vi höll, så, jag är lite ledsen :/ Som tur var så var publiken förmodligen den bästa som man över huvud taget kunde önska sig, och diskussion vi hade efteråt var lyckad :) Senare ikväll ska jag nog skriva lite till...

FSCONS nu i helgen!

The Free Society Conference and Nordic Summit (FSCONS) kör föreläsningar, workshops och allt möjligt nu i helgen. Bland annat kommer den här föreläsningen, som förmodligen kommer att sluta i någon form av debatt:

Young Pirate: Young people and hacktivism.

Ung Pirat is the youth organisation of the Swedish Pirate Party, organising some 20000 youths from all over Sweden.

Ung Pirat is closely modelled on the classic idea of an organisation, in fact very much founded to fit the image of a tried-and-tested organisational democratic model, yet its members tend to organise themselves in more or less unconventional ways not corresponding at all with the preconception of a functioning organisation.

In our program point we plan on presenting some ways in which different young pirates have chosen to organise themselves, and how the internet medium revolutionises the structures of youth activism.

De som föreläser är: Jimmy Callin, Krister Svanlund, Amelia Andersdotter och Kalle Vedin (jag).

Förutom vår föreläsning så kommer ett antal andra väldigt intressanta grejer. De föreläsningar jag kommer att försöka att hinna med, är: Hackerspaces FTW!, Workshop: How to write a linux driver, Free Software and Feminism, Cultural Transmission from an Archaeological Perspective, Citizen's Agenda: Net Neutrality, Surveillance and how to Re-build Politics och Building a secure served based on OpenBSD. Se schema för ännu mer :)

Det går sannolikt att fixa sitt inträde på plats om man vill vara med.

Närapå totalt orelaterat: Om man inte orkar nu helgen, men ändå är intresserad av nätkultur, teknik, hackerspaces och annat så drar Gothenburg Hackerspace igång sina föreläsningar nästa vecka. Först ut är en kraschkurs i x86-assembler för linux. Det är jag som håller i kursen :]

Tolkning av senaste ACTA-läckan

Den här texten väver vidare på Snild Dolkows analys av den senaste läckan från ACTA-förhandlingarna (wikileaks). Medan han gjorde en översiktsanalys av det korta (3 sidor) långa sammandraget dyker jag in på punkt 4.

Först och främst vill jag betona att det här är en tolkning av en kort sammanfattning av ett dokument som inte går att verifiera faktiskt kommer från ACTA-förhandlingarna. Som ni säkert vet sköts allt som har med ACTA att göra bakom stängda dörrar och under sekretess.

Punkt 4 från det läckta dokumentet handlar om lagstiftning runt TPM-teknologi¹. TPM är en forkortning för Trusted Platform Module, en kryptoprocessor som har börjat dyka upp i våra vanliga datorer. Det läckta dokumentet tyder på att TPM-teknologi ska skyddas enligt lagar som liknar Digital Millenium Copyright Act, en lag som infördes i USA som bland annat gör det olagligt att sprida information och program som undersöker eller påverkar antikopierings-teknologi, så kallad DRM, Digital Rights Management. TPM är den mest aggressiva form av DRM jag känner till.

Anledningen till att jag fokuserar på just punkt 4, och ignorerar att t.ex. internetleverantörer ska hållas ansvariga för materialet som skickas över deras nätverk (punkt 3) är att det punkt 4 är framför allt tekniskt komplex. Jag gissar att de svenskar som har läst in sig på ACTA inte har kompetensen att förstå vad det här handlar om. Därför är det viktigt att vi vet vad TPM-teknologi är när vi diskuterar det med dem.

TPM-teknologi gör det möjligt att..

1. Använda "cutrained memory": Skapa minnesutrymmen som inte går att läsa annat än av de program som använder minnet. Operativsystemet som programmet exekverar i kan inte heller läsa applikationens minne. Det går inte att undersöka vad ett program gör, vilken information programmet sparar.
2. Använda "Secure I/O": Skärmar, högtalare och annat som datorn kommunicerar med får bara spela upp media i hög kvalitet enbart om de verifierar att de inte ger användaren möjlighet att kopiera det som spelas upp. Anledningen att detta byggas in i datorerna är att användarna inte ska kunna kopiera exempelvis ljud bara genom att stoppa in en sladd till sin mp3-spelare i högtalarjacket.
3. Använda "remote attestation": Program som kan verifiera att 1) de är utgivna av någon speciell legitimerad tillverkare samt 2) att de kör på en installation av ett icke piratat operativsystem på 3) den dator som användaren har betalat licensavgiften för. Det skyddar mot piratkopior, ungefär. Det går också att använda remote attestation för att implementera protokoll som omöjliggör att användare tar del av media om de inte har tillåtelse från utgivaren vid varje enskilld uppspelning/titt. Det är här som den hårdaste kritiken mot TPM ligger - att det exempelvis hade gjort det omöjligt för mig att titta på de läckta dokumenten från ACTA-förhandlingarna, för att jag inte har rätt program och inte är behörig. Det går också att bygga mjukvara som inte tillåter att användare kopierar dokument till andra om inte utgivaren av dokumentet tillfrågas vid varje enskilld kopiering. Utgivaren skulle då ha en kryptografiskt säkrad metod att överblicka vem som innehar kopior av alla utgivna verk, och när de har rätt att ta till sig verken.
4. Använda "sealed storage." Datorn sköter automatiskt hårddisk-kryptering, kryptering av DVD-skivor och så vidare. Protokollen och teknologierna arbetar tillsammans här: Programmen som körs i curtained memory och använder secure I/O lagrar sina filer i sealed storage. Datorn blir en black box som användaren kan förlora kontroll över. Mediaföretagen som sitter på kryptonycklarna och signerar certifikat till program som kan öppna media, dokument och annat får allt mer kontroll över informationen som datorerna processerar.

Det här är, gravt förenklat, vad företagen som utvecklar TPM-teknologin själva skriver i sina specifikationer och programmeringsmanualer¹. Det är den här teknologin som ACTAs punkt 4 handlar om, förutsatt att läckan inte är fejkad. Noteras ska det också göras att det rapporteras att mediaföretagen är med och utformar ACTA-texten. Återigen, vi vet inte säkert, eftersom förhandlingarna är hemliga.²

Det kanske är hög tid att inkludera punkt 4 från dokumentet jag har refererat till hela tiden. Kom ihåg att det är en sammanfattning av vad en av delarna av ACTA handlar om.

Section 4: Will focus on technical protection measures (TPMs). Language inspired by US-Jordan Free-Trade Agreement (article 4.13), as well as by the WIPO Internet Treaties (articles 11 WCT and 18 WPPT):
- Parties to provide adequate civil and criminal remedies that are specific to TPM infringements, i.e. treat these as separate offenses form "general" copyright infringements.
- TPM infringements would be: (i) prohibition of circumvention of access controls and; (ii) prohibition of manufacture and trafficking of circumventing DRM devices.
- There will be exceptions to these prohibitions available to ACTA members.
- "Fair use" will not be circumscribed.
- There will be no obligation for hardware manufacturers to ensure
interoperability of TPMs.

Min tolkning är följande:

1. ACTA verkar vara ett försök att harmonisera DMCA-liknande lagar över hela världen för att få bukt på piratkopiering. Det känns rent spontant analogt till hur USA har harmoniserat patentlagstiftningen.
   
2. Det blir olagligt att sprida verktyg för att undersöka eller modifiera TPM-kretsar, utformade på ett sätt som liknar DMCA-lagarna.
   
3. Till skillnad från Dolkow tycker jag inte att det är dåligt att det inte lagstiftas om interoperatibilitet mellan TPM-kretsar. Det hade varit konstigt och förmodligen ganska dåligt om politiker började lägga sig i designen av kryptokretsar.
   

Avslutningsvis tänkte jag göra något ganska konstigt, nämligen att lägga mig i designen av kryptokretsar av rent politiska anledningar: Hela TPM-teknologin bygger på att en kryptonyckel (en privat 2048-bitars RSA-nyckel) är inbränd i TPM-kretsen. Användaren och ägaren av kretsen har inte möjlighet att veta vilken kryptonyckel det är som är inbränd, och har inte heller möjlighet att byta ut nyckeln mot sin egen. TPM-teknologin bygger på att den nyckeln inte är känd för ägaren. Åt minstonde remote attestation och secure I/O kräver att användaren själv inte har tillgång till nyckeln, annars skulle det gå att kryptografiskt verifiera att man var någon annan, vilket skulle sabba allt. Om man ska vara lite kreativ så är det just den här detaljen som ska ändras på: Användaren ska ha möjlighet att byta ut alla de kryptonycklar som sparas på kretsen. Med den ändringen skulle det vara möjligt att bygga en hel rad ganska trevliga och bra saker med TPM-teknologi. Det skulle vara möjligt att bygga ganska avancerade protokoll som hade kunnat gå att använda för att bygga flera trevliga protokoll för ett öppet internet. Allt som krävs är en liten ändring i specifikationerna.

----------------
1: Genom den här texten har jag refererat till TPM-teknologi utan att närmare specificera exakt vad det är. Konsortiet som utvecklar Trusted Platform Module har en websida, där man kan hämta hem specifikationerna. När jag var yngre och hade mer tid att nörda in mig på vad jag ville, pluggade jag in specifikationerna och har sedan dess läst igenom uppdateringarna, som jag känner är intressanta, med något års mellanrum. Om du har koll på datorer rekomenderar jag att läsa deras texter och inte bara förlita dig på andra- och tredjehandsinformation. Medan jag läste in mig på teknologin skrev jag ner det jag kom fram till på wikipedia, vilket kanske kan hjälpa om du är intresserad. (Länk till gammal arkiverad text, nuvarande texter är inte lika detaljerade runt teknologin, utan fokuserar på övergripande holistiska förklaringar.)
2: Foliehatt av till förmån för granskande och kritiskt tänkande, plz! :D

Jag kandiderar till riksdagsvalet 2010 :)

Jag kandiderar för piratpartiet till riksdagsvalet 2010.

Vem är jag?
Mitt namn är Kalle Vedin. Jag studerar datorer, språk, algoritmer och kommunikationsprotokoll på chalmers (MPNET). Jag är valkretsledare för Göteborg och har arrangerat ett antal demonstrationer, föreläsningar och seminarier för piratpartiet. Vid sidan av detta arbetar jag ibland som personlig assistent och operatör på Papyrus nätavdelning i Mölndal.

Om jag kommer in i riksdagen så kommer jag att fortsätta att arbeta med precis samma saker som jag har fokuserat på innan: FRA-lagen, datalagringsdirektivet, stockholmprogrammet, ACTA, IPRED ett och två, samt "allt det andra". Jag kommer också att arbeta vidare för att reformera patenträtt och upphovsrätt. Kortfattat kommer jag att arbeta för precis det som piratpartiet står för, och det jag står för.

Det jag står för och det piratpartiet står för överlappar till stor del. Mina åsikter om upphovsrätt och patent är något mer aggressiva än piratpartiets. Jag prioriterar trots det rätten till ett privatliv, insyn och demokrati samt rättvisa domstolsförhandlingar (exemplifierat av IPRED och Telekompaketet) över upphovsrätt och patent tills vidare. Det är viktigare att människor inte massövervakas, helt enkelt.

Min roll i Piratpartiets riksdagsgrupp
Om jag kommer in i riksdagen vill jag dokumentera så mycket som möjligt av vad det som händer där och runtomkring. Jag tror att en större insyn i vad som diskuteras i utskott, förhandlingar och i korridorerna är väldigt bra för transparens och demokrati. Om andra dessutom använder, diskuterar och kritiserar det jag skriver kommer mitt arbete att bli ännu bättre.

Jag vet att det inte alltid kommer att vara möjligt att dokumentera allt som händer i riksdagen. Som valkretsledare för Göteborg har jag haft erfarenheter av att partier som vill samarbeta med oss har velat hålla avtal och arbetsmetoder (främst vilka andra partier som ska bjudas in för samarbeten) hemliga under perioder. Jag kommer att göra mitt bästa för att uppmuntra våra samtalspartners att hitta alternativa metoder att föra politik, som ger möjlighet till en större insyn och därmed också en bättre demokrati. Med större insikt i Sveriges politik blir det svårare att genomföra dåliga beslut. De hemliga ACTA-förhandlingarna ska naturligtvis öppnas upp.

Vid sidan av att dokumentera vad som händer och vilka diskussioner som förs kommer jag att vilja fortsätta med gammal hederlig aktivism. Jag kommer att fortsätta att arrangera seminarier och föreläsningar om de lagförslag som ligger i vår pipeline. Om jag sitter i riksdagen när jag gör detta kommer förmodligen mitt arbete att förenklas, eftersom jag då exempelvis har en lite större budget.
Jag kommer att vilja bygga samarbeten med andra organisationer, som exempelvis de Tyska och Finska piratpartisterna. Ett bra samarbete mellan piratpartister över hela europa är viktigt om vi ska kunna genomföra de storskaliga förändringar, som patent och upphovsrätt, vi vill få igenom. Idag arbetar jag inte med sådana samarbeten. Det är något vi kan att fokusera på efter att piratpartiet har kommit in i riksdagen.

Strategi för riksdagen
Jag lovar att jag aldrig kommer att bryta mot piratpartiets linje när vi ska rösta i riksdagen, inte i en enda fråga. Anledningen att jag skriver så här är att jag tar väldigt allvarligt på att piratpartiet inte har råd att förlora röster, eftersom det hotar partiets roll som vågmästare. I det fall då jag har en avvikande åsikt kommer jag att diskutera det med gruppen och dokumentera det för omvärlden, så att alla har möjlighet att ge respons. Jag kommer att göra mitt absolut bästa för att vara lojal mot partiet och våra väljare.

Övrigt
Jag kommer förmodligen att donera delar av min lön till nätkulturella projekt (hackerspaces), öppen mjukvara (TOR, I2P, OnionCat, ..) och till piratpartiet. Jag skriver detta för att jag tycker att de som röstar på mig ska veta vad skattebetalarnas pengar, i form av min eventuella lön, kommer att användas till.

Oavsett om jag kommer in i riksdagen eller inte, kommer jag att fortsätta att arbeta för det som står i den här blogposten.

(Bilden är publicerad under CC0, inte Public Domain.)

FRA-lagen gick igenom och min dator strejkar

En kort stund efter att FRA-lagen inte röstades ner i riksdagen, trots att det nog var uppenbart för alla som tittade (och var med?) att FRA-kramarna saknade argument, så krånglade en server ur. Den började spotta ur sig en massa meddelanden om att tiden gick baklänges, och de virtuella maskinerna kraschade. Eftersom den maskinen hanterar VPN-mojs så gick också mitt internet ner. Ungefär såhär såg det ut:

clocksource/0: Time went backwards: delta=-7905451932103332757 shadow=3454656766779334 offset=304621994

om och om igen sa den ungefär samma sak, enbart delta-värden och så ändrades. Time went backwards. Kanske menade legion, som datorn heter, att vi var tillbaka till där debatterade att alls rösta Ja till FRA-lagen, den gången då federley grät. Eller, kanske menade datorn att vi var teleporterade till dåtidens DDR.

Hur som helst. Min dator grät, och slutade att svara på tilltal liksom för att hålla en tyst minut för sig själv. Jag håller med. Argumentationen från alliansens riksdagsledamöter var på bottennivå idag. (SvD)

Noteringar om FRA

Jag tänkte att jag skulle göra en liten sammanfattning av FRA-lagen, som på inget sätt alls är fullständig.

SVT har ju gjort lite grävande journalistik. Dels har vi rapport om hur det gick till när alliansens riksdagsledamöter uppmanades till att lyda. Det är inte en speciellt trevligt film, men den är värd att se. Här är ett annat inslag om att FRA säljer det de hittar i sin avlyssning till andra länder, där Carl Bildt säger att sådan handel sker med diktaturer (sedan förnekade Carl det, och sedan gick SVT ut med mer videoupptagningar som visar att det visst var vad han sa.) SVT har också publicerat dokument som visar att FRA redan avlyssnar svenskar, och att den avlyssningen har varit ganska allmän. (Precis som Rick Falkvinge ofta skriver är det här sannolikt väldigt olagligt, vad än politiker säger när de pratar om att "reglera FRA.")

(Med bakgrund av detta är det tråkigt att moderaterna vill göra SVT mer fogligt.)


Vi kan gå vidare till FRAs egna websida, där man hittar den här gamla klassikern:

Påstående
Alla databaser läcker, så FRA kommer att läcka integritetskänslig information om lagförslaget realiseras.

Klargörande
FRA har alltid sysslat med integritetskänslig information och oss veterligen har den aldrig läckt ut ur FRA:s databaser.

Vad ska man säga? LOL? Raskt vidare till en liten skummis:

Påstående
Nu ska FRA börja spana på Sverige.

Klargörande
Nej.

Vad hände med de 103 svenskarna? (jpg här) Henrik Alexandersson, som publicerade en lista över de avlyssnades namn på sin blogg blev JK-anmäld av FRA för brott mot rikets säkerhet för just detta. (FRA lägger kanske betoningen på "Sverige" - svenskarna som avlyssnades kan eventuellt ha varit utanför sveriges gränser vid alla tillfällen då avlyssningen ägde rum. Vem vet.)

Förutom detta hittar man också påståenden på FRAs websida om att FRA har väldigt specifika och avancerade filter som inte släpper förbi något irrelevant, samt att FRA inte lagrar trafik för att i efterhand leta i den (klargörande 3 och 4, om man räknar uppifrån själv). Jag rippar SVTs citat från det läckta interna brevet från FRA (samma källa som ovan): Det styrks i dokumentet där en chef beskriver vad den nya lagen innebär för FRA-folket. Den kommer att "tvinga oss att bli mer precisa i vårt urval och vårt arbete. Den tid då vi kunde inhämta all tillgänglig trafik på enskilda inriktningar för att sedan sovra i efterhand är av flera skäl förbi."

Trots att det är väldigt lätt att hitta motivering till att bli sur och arg, samt att dra på sig foliehatten för att avfärda allt FRA säger och skriver som lögner, så kanske man ska försöka att undvika det. Det räcker i alla fall för att konstatera att FRA-lagen helt enkelt ska rivas upp och ersättas med ingenting alls. Det bästa är förmodligen just nu att visa sitt stöd för de riksdagsledamöterna som faktiskt vill göra det rätta.

Peace out.